Danik

Jag är uppdelad i olika många delar.
Jag består trots av allt av en massa så jag har också en begränsning.
Jag har bara ett visst antal delar det vill säga.
Dessa delar, delas ut till olika människor.
Ibland tar delarna slut ganska fort ibland sakta.
Förut så försökte jag dela ut så många delar jag kunde till så många som möjligt och till och med försöka skapa nya delar under tiden.
Det blev för mycket.
Delarna räckte ändå inte till.
Blev för utspritt för mycket att hantera.
Jag tog då tillbaka mina delar.
Kollade på dem.
Räknade dem.
Studerade mina komsumenter nogrannt.
Vem köper till bästa pris?
Jag har märkt att det gäller att försökta ge ut så många delar som möjligt till så få som möjligt.
För de blir det även lättare att ta tillbaka delarna.
Kan bli ganska svårt att ta tillbaka sina delar om de är utspridda över väldigt många.
De vet man inte riktigt heller vem som har vilken del.
Men om man delar ut sina delar till de som verkligen betyder något blir det så mycket enklare.
Då behöver jag inte heller bli orolig för att ifall jag skulle ta tillbaka några få eller någon enstaka del att relationen skulle rasa.
För jag vet fortfarande att jag kan bara ta tillbaka någon liten bit och sen fortsätta bygga på puzzlet efter jag studerat min bit lite nogrannare och funderat på ifall jag verkligen placerat den i rätt ruta.
När man bara försöker lägga ut sina bitar lite här och var så blir det svårt att se helheten.
Man försöker studera de bitar man fortfarande har kvar men glömmer bort att man glömt lägga kanterna vilket gör det hela lättare.
Gör det enklare för delarna i mitten att inte åka ut.
Grunden för det hela.
Mina bitar håller ibland på att ta slut.
Ibland undrar jag ifall de inte redan har gjort det.
Känner att jag måste ta tillbaka lite utav de delar jag delat ut.
Bygga om mitt puzzel.
Kanske 3D den här gången.
Kanske något ännu mer avancerat.
Ett felfritt system.
Ett tillsynes felfritt system.
Ett Matrix.