punkt punkt punkt
Undrar vad jag tror på egentigen? Jag svarade häromdagen att jag tror på samvetet. Jag tror på att människan har en förmåga att känna skuld. Lycka är också något vi kan känna. Men samvetet är det som gör oss till något mer än bara människor tror jag. Det är det boken Brott och straff handlar om. Raskalnikov tror inte på något rätt och fel, vilket då skulle betyda att han inte har något samvete. Han mördar en kvinna och vips, är han där i sina samvetskval. Filosoferar och grubblar.
Jag tror att ifall vi inte hade ett samvete skulle vi göra lite som vi ville. Jag har kommit fram till att det faktiskt finns påståenden om rätt och fel även fast man ser det hela objektivt. Men man kan dock aldrig säga att någonting är rätt eller fel, man kan bara ha påståenden om vad man tycker är mer rätt eller mer fel.
Jag har kommit fram till att om det finns ett samvete finns det något högre, mer allmäktigt eller så är det vi som är det där "it" det där mäktiga, det där som styr. Om det finns ett samvete, finns det då ett liv efter döden eller är liv något vi bara skapar för att sedan låta den nya skapelsen leva våra liv. Evolutionsteorin? Vad vet jag. Ingen kommer säkerligen komma med ett svar heller.
Jag disskuterade även om vad som finns tidigare idag. Jag börjar snart bli trött på att säga att ingenting finns om man ser det objektivt. Det ligger en viss poäng i det, men jag tror på det jag ser. Allt vi ser finns, Subjektivt eller objektivt spelar ingen roll. Jag tror även att våra känslor finns, jag vet att jag känner de men om någon annan gör det kan jag inte svara på. Jag kan bara tala för min egen del. Det är det som gör det hela mer intressant. Att inte veta. Vissa tär sig till döds för en fråga som de vill ha svar på utan att finna svaret på den. Ska man acceptera det eller finns det en poäng i att faktiskt leta sig fram svar till de universiella frågorna? Antagligen så finns det en viss poäng. Kanske leder det till en viss känsla, om man ändå söker svaret på något i hela sitt liv kommer man nog att ha filosoferat sönder ganska hårt om man säger så. Kanske är det tjusningen vad vet jag. Jag vet bara att det jag ser tror jag på och det jag hör tror jag nog mer eller mindre på. That's it.
